Vart går gränsen?
21:41:10 Mira växer & utvecklas » Kommentarer(3) «
Mira har gått in i en ny fas. För det första så går hon omkring och ropar "Pappa" hela dagarna. Även mej kallar hon pappa även om hon sagt mamma ganska länge vid det här laget. Ikväll när hon skulle sova men inte ville var första gången på någon vecka som jag hörde henne ropa mamma till sist. Hon gav väl upp när jag inte lyssnade på hennes pappa rop:) Efter makens utlandsresa har hon blivit otroligt pappig. Är vi hemma båda två så är det bara pappa som gäller.
För det andra så ska hon helt plötsligt bestämma allt. "Sitta där" och "Titta där" är ord som används flitigt. Så fort vi inte gör som hon vill så börjar hon gråta och blir jätte arg. När hon gör något som hon vet att hon inte får så kommer hon alltid och knuffar bort oss först för att vi inte ska titta när hon gör bus. Det är väl enda gångerna som hon tycker att det är ok att jag sitter vid datorn. Busungen.
Kanske är det en liten start på tvåårstrotset vi börjar se. Hon har väl kommit upp i den åldern då hon kommit på att hon också kan ha en åsikt i saker och ting. Testas gör vi verkligen hela tiden. Det gäller att vara stark som mamma och inte ge med sig trots krokodiltårar. Jag tror på att sätta gränser, även till en ettåring.
oj oj oj vad ja känner igen mig i miras beteende,mattheus är precis likadan,om inte värre hehe,får han inte som ha vill lägger han sig på golvet o skriker o gråter,lr puttar på mig,som du säger,gäller att va stark,dock inte jätte lätt!
kramar!
Ja oj jag känner också igen mig! Precis så är Vendela också, fast hon säger och ropar mamma hela tiden..
Sitta där är nog det populäraste just nu, och hon slutar inte först vi sitter där :-)
Ja man får kämpa med att vara stark och hålla emot!
Föresten sa Vendela Mia nu när hon såg bilden på Mira uppe på sidan. Det märks att jag är här inne ofta ;-)
Kram
Ja, det där låter som min lilla tjej det där med. Här om dagen fick hon vatten med citron i till middagen som hon drack lite ur och sedan kastade hon flaskan och skrek: "-Mamma! Lingon!". Hon ville alltså att jag skulle byta ut hennes vatten mot lingondricka. Jag blev helt chockad över hennes sätt att kasta saker sådär och när hon då märker att hon får nöja sig med den drickan hon har så vägrade hon ju äta istället. Hon vet ju vilka knappar man skall trycka på i alla fall, eftersom jag vill ju att hon skall få i sig sin mat. Då var det svårt att säga emot, men man får vara stark som du säger, annars talar jag ju om att det är okej att man kastar sin flaska och att jag då bara går och byter den. Tänk hur det skulle se ut i skolan om hon skulle begära annan dricka då den hon får inte passar?
Men ibland tycker jag att det kan vara svårt att hitta en bra balans mellan att vara sträng och bestämd, men samtidigt inte ta strider i onödan. Jag försöker verkligen tänka efter INNAN jag säger nej, för har man sagt nej så måste man ju hålla vid det.
Vi hade en diskussion här hemma då Leias pappa sa att hon inte fick duscha som hon gärna ville. Leia skrek av hysteri och låg på golvet och grät. Anledningen var att Leia redan hade duschat på morgonen och pappa då inte tyckte att hon skulle duscha igen. Det kan jag tycka är ett praktiskt exempel på att välja sina strider, för vad gör det egentligen om hon duschar två gånger på en dag? Men skulle han då säga "okej" har han ju lärt henne att om hon gråter tillräckligt högt får hon vad hon vill ha. Så nu väljer även han sina nej INNAN, för stt slippa onödiga gräl.
Kram!
