2009-09-10 12:33:28 Mitt mammaliv
» Kommentarer(1) «

Börjar med att lägga in en bild för att påminna mej om att hon är världens underbaraste tjej även om hon tar knäcken på mej ibland.

Idag skulle vi gå till stan och bibblan. Behövde en nagelsax och någon trevlig bok att läsa på kvällarna.
När jag kom fram till stan (tar 20 min att gå) inser jag att klockan bara är 9.15 och affärerna fortfarande inte öppnat. Jag ringer maken och frågar om jag får gästa honom tills klockan blir tio, vilket jag som tur är får.
Vi fikar och beger oss sedan ut på stan igen. När jag kommer fram till h&m där vi ska köpa saxen börjar Mira gråta. Hon gallskriker! Jag rusar in grabbar åt mej en sax, betalar och sen ut igen. Ler lite till kassörskan som ser förstående på mej och säger att "Ojda, hon var visst inte så glad idag".

När jag kommer ut inser jag att jag får skippa bibblan och försöka få Mira glad istället. Jag lyfter upp henne, men hon fortsätter skrika samtidigt som hon grabbar tag runt min hals. När vi stått så en stund lägger jag ner henne för att se om hon kanske vill sova. Hon vaknade lite väl tidigt imorse och jag vet att hon är trött.
Hon skriker och skriker och skriker. Kan lova er att de 20 min hem igen kändes som en evighet. Alla jag går förbi tittar lite konstigt på mej och det känns som att de alla tänker " Ska hon inte ta upp sitt barn och trösta henne istället för att låta henne skrika på det där viset och störa halva stan".

När vi ÄNTLIGEN kommer till lekparken utanför lägeneheten börjar Mira slumra till. Jag talar om för henne att nu är det ingen idé att sova längre sen lyfter jag upp henne och ställer ner henne bland alla fåglar i parken. Helt plötsligt är tårarna väck och det är inte ett endaste litet fel på ungen. Hon knatar snäll och glad vidare till gungorna och sandlådan där hon hejjar på alla barnen och leker utan problem.

Om hon inte ville sitta i vagnen, hade ont eller var övertrött vet jag fortfarande inte... men nu sover hon iaf och jag ska passa på att njuta så länge jag bara kan.