2010-03-30 21:45:01 Mitt mammaliv
» Kommentarer(3) «


Jag var så stolt över mina små idag när jag klockan åtta satt och sydde i lugn och ro. Båda mina älsklingar sov och kvällen hade gått jätte bra.

Sen var det som att trycka på en knapp. Theo vaknade och började gråta. Jag försökte ge honom mat men han bara gallskrek. Jag har aldrig hört den lilla grodan gråta så högt och så mycket. Mitt i ett andetag då han var tyst hör jag hur Mira också vaknat och gråter en trappa ner. Jag tar med mej Theo (som gallskriker) ner till Mira som också gallskriker vid det här laget. En fin liten kör samlades i Miras säng och jag lyckas få ut dem båda till soffan. Där tystnat Mira och somnar nästan där hon ligger på kudden. Theo blir också lugn efter en stund och jag kan lägga ner dem båda i sina sängar.

Nu sover Mira igen men Theo vill inte komma till ro. Maken har iaf kommit hem nu och vi kan med gemensamma krafter försöka underhålla Theo tills han stupar i säng.

Man ska aldrig ta ut segern i förskott.