Jag älskar barnkläder! Kan köpa hur mycket som helst. Har dock försökt att skära ner på mina inköp en hel del. Sparar och köper det jag verkligen vill ha. Istället för 10 plagg på rean så går jag på menadi party och köper en varsin tröja till barnen som jag verkligen inte vill va utan. (Sen får jag mer för märkeskläderna när jag sedan säljer, tjänar mer på det än att hamstra från h&m. tex.)

 

Men så gillar jag att fynda. Speciellt nya plagg till kanonpriser. Idag var jag ner på stan i ett ärende och passade på att strosa i affärer en liten kort stund. (tills illamåendet och foglossning sa stopp)

Kappahl hade köp 3 bet för 2 på barnavdelningen och på lindex hade jag 30% kupong på ett köp. Perfekt!

Köpte på mig några set med julkläder till barnen, för det var vad de behövde just nu och man vill ju passa på innan allt tar slut.

 

Kolla här va fina de kommer bli!

 

 

Återigen i morse så vaknade jag av att Mira hysteriskt ropade på mig och var ledsen. Hon hade drömt en mardröm igen där hon och Theo hamnade i fängelse. Igår var det häxor. Vår lilla tjej har alltid varit och är en väldigt tänkande tjej. Vi brukar säga att råkar man av misstag ge henne ett bekymmer eller en ny tanke på kvällen så ligger hon vaken och ältar detta hela natten sen. Det verkar tyvärr så att oavsett om hon är vaken eller sover så snurrar det mycket i hennes lilla huvud och det resulterar ofta i dålig sömn och mardrömmar.

 

När hon var kring två år (minns inte riktigt ålder) så hade hon den sk nattskräcken på riktigt. Hon kunde vakna och vara helt hysterisk men nästan sovandes bara skrika och skrika. Det gick inte att få kontakt med henne. Det enda som kunde lugna var att hålla om henne och vyssa lite, sen somnade hon oftast till sist med en vällingflaska i handen och kom till ro igen.

 

Nu är det lite skillnad, för nu kan hon berätta om drömmarna och det som lugnar henne är att kramas och hålla om henne samtidigt som man förklarar för henne att det bara var en dröm och att det inte kan hända i verkligheten. Ett tag drömde hon mycket om tjuvar och för att "bota" det fick vi till sist sätta ett bättre lås på altandörren utanför hennes rum.

 

Man känner sig ibland så otillräcklig när man ska trösta och förklara och ingenting hjälper. Jag hatar att se lilla älsklingen så ledsen och rädd. Man vi skydda dem från allt ont i världen och inser att hur man än gör så måste de ändå till sist möta alla de där jobbiga sakerna. Vi kan välja att ta bort alla böcker ur vår bokhylla som inehåller häxor, troll och onda figurer, men när de kommer till förskolan dagen därpå så läser de ändå samma böcker. Är det då inte bättre att vi läser dem här hemma också och då har möjlighet att i lugn och ro förklara för barnen att det är i sagornasvärld allt händer och inte i verkligheten där vi bor. Jag vet inte. Känner mig väldig rådvill och osäker på vad som är det bästa egentligen. Jag hoppas bara att Mira snart kommer över denna perioden och får ha en period med glada drömmar istället.

Hej bloggen. Just nu har jag väldigt ont i magen och värre illamående än jag haft på några dar... eller lördagen var ju ingen höjdare med migrän och hemskt illamående hela dagen iofs. Har slarvat med maten idag och ätit konstigt dessutom har jag inte haft nåt bra att dricka i kylskåpet... ja ni vet ju att ramlösa varit min räddning och den var tillfälligt slut idag.

Jag är så fruktansvärt trött på att må såhär. Haft mina dalar denna helgen där jag bara velat ge upp och lägga mig under täcket och sova dessa återstående 20 veckorna.

Det är väldigt både psykiskt och fysiskt påfrestande att må såhär dag ut o dag in... ändå vet jag att jag är lyckligt lottad som vet vad smärtan/det jobbiga beror på och jag vet att det har sin tidsbegränsning. Men, ändå... det är jobbigt.

Den här natten gick också till topplistan på "värdelösa nätter". Jag borde egentligen inte få klaga för vi har det så bra egentligen och barnen sover oftast i sina sängar och hela nätter. Det "värsta" som händer är att ett eller båda barnen vill komma över och sova hos oss på morgonsidan och det kan ju tom vara mysigt ibland. Men inatt var det inge roligt och att ligga och disskutera huruvida det finns häxor eller ej kl halv fyra efter att man själv haft svårt att sova under början av natten, var väl mindre kul. Framförallt led jag med Mira som drömmer mardrömmar och som sedan inte kunde somna om på resten av natten/morgonsidan. Så med minimal sömn i natt och krämporna på det så känns det mesta rätt pissigt just nu.

 

Nya tag imorgon va

 

 

Miras kommentar när sköterskan berättade att det var en lillebror i magen var: "Åhh nej, jag vill ju ha en lillasyster ju". Mira hade förvarnat mig innan ultraljudet och sagt att om det blir en pojke så skulle hon börja gråta. Riktigt så illa blev det ju inte, men hon sa flera gånger under dagen att hon inte var nöjd med resultatet.

 

 

Fattar ni att jag somnade efter mitt blogginlägg igår och tog mig inte upp förrän typ tre timmar senare! Snacka om att vara känslig mot aktivitet. Känns ju inte som att ett besök hos sjukgymnasten och en halvtimmes promenad ska behöva landa i tre timmars sömn.

Idag har jag varit och simmat en liten stund efter att jag lämnade barnen. Plockade fram min gravidbaddräkt som jag köpte sist vi var till gekås. Visade sig att det var en storlek mindre än vad som stod på lappen så med kasslerskinkor och halva brösten framme hoppade jag lätt som en fjäder i vattnet. Blir galen på alla sega gubbar o tanter som ska simma två och två i simbassängen. I banan för snabbsimmare simmade två gubbar i sakta tempo och där är det så smalt att man inte kommer förbi varandra = mycket irriterande. Fullproppad med illamåendetabletter och tabletter för halsbränna så funkar det helt ok att simma en stund. Mådde inte så bra efteråt dock, men ändå nöjd att jag tog mig ut på någon motionsaktivitet. Måste ju testa mina vingar lite och se vad kroppen klarar av om jag ska kunna jobba framöver igen.

 

Idag ska jag försöka undvika att sova tre timmar... men det blir nog ändå en lugn eftermiddag innan det är dax att hämta barnen igen.

 

Fredag idag det betyder att helgen är på ingång. Inga planer har vi men det ska bli mysigt att ha hela familjen hemma i två dagar.

Mina andra tårar för dagen kom när Theo kröp intill mig och ville sitta nära nära när han tittade på tven. Dom där orden "Jag älskar dig mamma" som kommer så ärligt och spontant. Älskade barn.

 

Att ha övertro på sin bil och dess förmåga att hålla sig hel och "frisk" i flera år utan service är som att strunta i att gå till tandläkaren på fem år i hopp om att tandvårdsbidraget ska täcka räkningen.

Både bilen och tandläkarräkningen kommer att krossa alla dina förhoppningar och lämna dig med en tom plånbok.

 

Dumma dumma bil.