Jag har haft en rätt dålig period senaste månaderna med min sjukdom. Haft mycket värk och ont i kroppen (främst nacke och rygg men även fötterna m.m.), yrsel och trötthet.

Jag gjorde en rejäl satsning i att dra ner på socker och kolhydrater för att kunna minska några kilon. Trots att jag låg på ett underskott av kalorier i en månad så låg jag på samma vikt som jag startade på efter 4 veckor. Med mina vätskeansamlingar så kan jag gå upp o ner 2 kilo under ett och samma dygn.

Som ni förstår så deppade jag ihop en del av detta och jag orkade inte hålla kosten fortsatt strikt. Jag har varit mycket bättre på att inte äta sött i tid och otid och försöka välja bra alternativ i maten med långsamma kolhydrater... men det är svårt. Speciellt när man inte ser några resultat.

 

Något som ändå är positivt mitt i allt är att jag äntligen kommit igång med träningen. Sen förra veckan har jag varit till gymmet samt simmat 3 ggr. Inte mycket men helt klart ett framsteg. Jag känner att det är roligt att träna just nu och motivationen är på topp. Känslomännsiska som jag är så krävs det att jag har motivationen med mig för att det ska hända något överhuvudtaget. Utan den går jag inte och tränar. Punkt.

 

Ikväll blir det en sväng till gymmet igen. Har skrivit ihop ett träningsschema nu som jag ska köra efter. Håll tummarna nu att julveckorna inte sabbar mitt träningshumör.

 

 

 

 

 

 

 

Swish säger det så har en vecka gått. Denna veckan har kantats av sjukdom. Mira fick feber i söndags men var jättepigg på måndag igen. Hemma måndag och åter på förskola på tisdag. På onsdag kväll kom en till släng av feber. Ingen direkt förkylning eller så bara feber. På torsdagen pigg som en lärka igen. Då fick hon dock va hemma även igår fredag och nu hoppas jag att vad hon än haft ska va borta.

Resten av familjen har varit friska och så hoppas jag det ska förbli.

 

Igår var alla tre barn hemma och jag tror att både dem och jag klättrade på väggen en aning. Därför begav vi oss ut till skogen en sväng för att plocka lite grenar till ett projekt i Melvins rum. När vi kom hem försökte jag mig på den årliga julkortsfotograferingen. Helt omöjligt att få en vettig bild på alla tre. Denna bild ovan på grabbarna grus är dock väldigt söt.

 

 

 

 

Nu sitter vi och väntar på att mina föräldrar ska komma hit och sova här i helgen. Självklart ville de komma och hälsa på nyfödda barnbarnet.

 

Jag har roat mej med att baka en kaka och storstäda huset idag. Om det finns nåt jag totalt avskyr så är det allt plockande det blir av tre barn här hemma. Ja, nu ska jag inte bara skylla på barnen, jag o Maken kan allt stöka till vi också. Fast det här med att ta en leksakslåda och hälla ut den över en hel våning det är en sysselsättning barnen klarar bäst, och snabbt går det.

 

I helgen blir det inte många knop. Bebismys och god mat varvat med varandra.

 

Kaaaaaanske vi tapetserar köket på söndag när mamma o pappa åkt hem. Vore så skönt att få det klart.

 

Natten till måndag skrev jag ett inlägg här på bloggen då jag satt uppe mitt i natten och vakade samtidigt som min älskade syster låg på förlossningen och kämpade.

 

Strax innan kl 4 på natten så föddes en liten goding som än så länge går under namnet "Sessan". Igår var jag och Mira och hälsade på det lilla underverket. Så söt och helt perfekt liten flicka.

Jag är kär i henne redan. Så glad att vi snart kommer att vara grannar och jag får komma och pussa på henne precis så mycket som jag vill (eller tills de sparkar ut mig)

 

Jag som tyckte jag själv hade en liten spädis nyss. Vad hände där liksom?

 

 

 

Min lilla fotomodell. Tur jag har nån kvar som ställer upp när mamma plockar fram kameran.

 

Idag hade jag en massa måsten på min lista att göra medans de stora är i förskolan. Olyckligtvis sov bara Melvin en kvart efter vår promenad och någon lista hann jag inte ens plocka fram.

Nu sover han igen men under den tiden har jag bara hunnit få i mig lite mat och nu är det dax att hämta hem de stora barnen,

 

Livet i ett nötskal. Undra om barn känner på sig när man planerat att fixa nåt och lite extra hoppas på att de ska sova länge?

Att städa medans han sitter på golvet funkar mindre bra just nu då han måste passas hela tiden. Hur mycket man än städar och säkrar överallt så hittar han ändå ställen som han inte borde va på och då måste man vara där och vända bort och distrahera med annat. Vår lilla buse.

 

Idag tog han tre krypsteg! Tror det var helt ovetandes för han gjorde ingen repris på det, men snart så. Kanske var därför han var vaken 2 timmar inatt för att han låg och funderade på de där krypstegen, hur han skulle få till dem. Troligtvis.

 

 

 

Höstlov denna veckan. Mira och Theo som annars är hemifrån till kl 13.30 varje dag är alltså nu hemma på heltid. Otroligt mysigt att kunna ta det lugnt på morgonen och gå omkring i pyjamas till förmiddagsfikat om man så vill. Jag insåg idag hur mycket jag saknat de lugna mornarna med barnen. Det ÄR otroligt stressigt att komma iväg med tre barn till kl 8.15 varje vardag.

 

Ska erkänna att jag har varit och är väl fortfarande lite nervös för denna veckan då jag vet hur snabbt de stora barnen börjar klättra på väggarna av att vara hemma ensamma med mig hela dagarna. Igår hade vi dock en toppendag och de lekte hur bra som helst hela dagen. Idag har det varit lite mera "jag vet inte vad jag ska göra" och för 5 min sedan skickade jag ut dem en sväng då jag fick nog av spring och brottaslekar.

 

Både igår och idag har våra lekkompisar som vi planerat att träffa avbokat pga sjukdom. Sådana tider nu verkligen. Imorgon ska vi iaf träffa Mariam och grabbarna så det ser jag fram emot.

 

 

 

 

Idag fick Melvin flytta över till den lite större bilbarnstolen. Den bakåtvända varianten. Jag hade en bild av hur jättestor stolen skulle bli och har haft lite ångest över att vi borde köpa en ny som är lite mera ombonad än denna. Men nu när jag provsatt honom i den så kändes det mycket bättre än i tanken. Han fyller ut den bra, åtminstone nu under detta halvåret då man har lite bylsigare kläder. I babyskyddet hade han inte fått plats med någon overall. Nu sitter han högre upp och kan se ut genom fönstret vilket säkert också kommer att göra honom nöjdare i bilen. Jag gillar maxi cosi då kan man sätta den i lite lutande läge. Min förhoppning är att han ska kunna sova gott även i denna stolen.

 

Idag har jag och Melvin en hemmadag. Jag ska ta och sammanställa några beställningar jag har men annars blir det en lugn dag. Melvin har sovit dåligt denna veckan och han är väldigt gnällig när han är vaken. Jag gissar på att det är någon tand på gång nu igen. Måtte de komma nu i rasande fart så vi slipper dra ut på detta jobbiga så mycket längre. Med tanke på hans vakenperioder så är det bra att jag inte har några planer idag, då kan jag slå mig ner på golvet brevid min lilla gullgroda med gott samvete.

 

 

 

Vi har haft en helt fantastisk helg. Så mysigt att komma upp till dalarna såhär när hösten är som bäst. På lördagen fick vi riktigt härligt väder också så vi passade på att gå ut en sväng och ta några bilder. För en gångs skull var det Theo som fastnade mest i kameran, det hör verkligen inte till vanligheterna.
Min fina pojk.

 

Under helgen har vi försökt träffa så många vi bara hunnit med. Våra familjer och några av våra barndomsvänner med familjer. På lördagkvällen var jag och fyra goa tjejkompisar ut och käkade på restaurang. Vi hade en toppenkväll utan gubbar och barn med mycket skratt, nostalgi och allvarliga samtal. Jag älskar att man kan träffas igen efter månader och ibland år men ändå klicka och få det att kännas som att det var igår vi satt på cyklarna påväg hem till någon i gänget för att hänga hela nätterna långa. Man är lyckligt lottad som har så fina vänner.

 

 

Idag fick vi en rätt kaosartad start på morgonen. Jag var trött och det resulterade i att vi var lite sena. När vi väl kom ut och alla barnen var påklädda så inser jag att bilnyckeln är spårlöst försvunnen. Visade sig att det var Maken som fått med sig båda nycklarna till jobbet idag. Där står jag alltså med tre otåliga barn och regnet som öser ner. Bara att sätta Melvin i vagnen istället för bilstolen och traska iväg till skolan med Mira. Theo fick vara hemma då hans förskola ligger lite längre bort och dit orkade jag inte gå två vändor idag. På bilden ser ju båda rätt glada ut men jag kan lova att det blev andra ljud och miner när Theo förstod att vi skulle vända och gå hela vägen hem igen sen när vi lämnat Mira.

 

Nu har vi iaf kommit hem och fikat lite. Lugnet börjar infinna sig och jag sitter och planerar packning inför helgen då vi åker upp till dalarna. Ska bli skönt att komma "hem" en sväng och bli lite ompysslade. Hösten uppåt landet är så fin. Jag hoppas inte alla löv tillat av träden än.

 

 

 

Behöver hjälp med detta med att välja fodrat galonställ.

 

Till Mira lyckades jag fynda ett bagagnat set med jacka och byxa på klädbytardagen för några veckor sedan.

Nu ska jag köpa ett till Theo och kan inte bestämma mig för om jag ska köpa jacka och byxa eller overall.

Vi kommer inte att använda bara jackan någongång, utan när det används så använder vi både jacka och byxa.... och då kan man kanske lika gärna ha overall? Eller?

 

Kommer mest att användas på förskola och då ska han ju klä på sig själv. Overall enklast?

 

Så långt talar mycket för att köpa overall... men så tänker jag; han är ju ändå 4,5 år. För bebisaktigt med overall?

 

Någon med tips på vart man hittar billiga fodrade set? Har ett här hemma som jag köpt på stadum outlet för 350 kr (byxa och jacka) eller denna overallen från ellos som jag med rabatt kan få för 299 kr. Finns det ännu billigare någonstans? Hjälp mig!