Besök på förlossningen v 26
» Kommentarer(2) «
Det blev en tur till förlossningen idag. När jag vaknade imorse hade jag ont i ryggen, molvärk i mage och kraftiga sammandragningar så jag ringde in efter lite peppning från min bloggvän Jenny. Tack vännen för att du orkade prata lite med mej trots att du var stressad och påväg bort.
På förlossningen tyckte de att jag skulle komma in på en koll även om jag nyligen varit till läkare, just pga av att sammandragningarna ändrat karaktär sista dagarna.
Gjordes undersökning och läkaren konstaterade att allt såg bra ut. Ingen påverkan av sammandragningarna och molvärken. Så länge jag mår, känner och har det så här så är det alltså ok. Skönt att veta att lilla pyret inte är påväg ut än iaf. Tråkigt bara att jag kommer att ha det så här hela vägen ut. Det tar på både kropp och psyke att gå och ha ont hela tiden. Även om jag inte behöver vara orolig att bebis är påväg ut just nu så finns det ju alltid en viss oro att det ska bli värre om jag gör si eller så.
Nu ska jag iaf krypa upp i soffan och läsa lite medans Mira sover. Gäller att passa på att ta det lugnt när hon är lugn.
Ont i magen och oron sprider sig...
» Kommentarer(3) «
Igår var en konstig dag.
Som jag skrev igår så var jag inte alls på bra humör. Jag var trött, deppad och allmänt nere. På eftermiddagen började magen ömma jätte mycket och mina sammandragningar var mycket kraftigare än vanligt även om de inte kom speciellt tätt eller regelbundet. På kvällen hade jag ont imagen konstant och hade även mycket sammandragningar. Blev riktigt orolig ett tag att det skulle bli värre under natten. Lyckligtvis har jag sovit bra i natt (när jag väl kunde slappna av och somna). Idag känner jag också att magen är på helspänn och sammandragningarna finns där även om de inte är lika kraftiga som igår...än. Undra vad det här nu betyder? Värken i magen går tyvärr inte bort med alvedon heller.
Blir att ta det lugnt i helgen verkar det som. Tråkigt att maken jobbar i dag och ikväll och att det imorgon är bortamatch med fotbollen (Heldag med andra ord).
Just nu är det lite svårt att hålla humöret på topp och jag tycker allt lite synd om mej själv. Hade hoppats att den här graviditeten skulle bli lite enklare... men tyvärr...
v 25
» Kommentarer(9) «
Ja, nu är det onsdag och jag är i mitten av v 25.
Idag har jag haft lite onda sammandragningar, men de kommer inte alls regelbundet eller så, så än så länge är jag inte orolig. Antar att gårdagens shoppingtur gör sig påminnd så här i efterhand.
I övrigt mår jag "som vanligt". Halsbränna, foglossning och stundtals fortfarande väldigt illamående. Är dock glad att illamåendet inte håller i sig konstant iaf... någon gång då och då kan jag överleva.
Jag lever vidare med mina krämpor och passar på att njuta de stunder då allt känns bra och jag känner det härliga livet där inne i magen. Bebisen i magen är en riktig kvällsuggla precis som sin storasyster var när hon var i magen. Idol är favvorit programmet, då dansar den som aldrig förr. Jag tycker det är fantastiskt att barn är så känsliga för musik redan när de ligger i magen. Har aldrig träffat på något barn som inte gillar någon form av musik. Det tycker jag är häftigt. Undra vad det beror på???
Jämför magen ännu en gång från när jag väntade Mira. Kan va lite svårt att se bara med tanke på att de är tagna från olika håll och vinkel.
Nu: Mira utanför magen(v25+5) Då: Mira i magen (v25+0)
Många som tror på en pojke denna gången. Vad tror du???
Magen större denna gången
» Kommentarer(1) «
Fick beviset idag på att magen verkligen är större denna gången än när jag gick med Mira. 25 cm mätte den idag. 24 cm i samma vecka när jag väntade Mira.
Hoppas att den inte kommer att fortsätta ligga så pass högt på kurvan. Då kommer jag verkligen att vara orolig över att få en stor bebis även denna gången.
Läkarbesök v 24
» Kommentarer(1) «
Nu har jag vart hos läkare och "fått domen". Allt såg bra ut med lilla bebisen och mina sammandragningar har inte påverkat nåt ännu. Känns så skönt att få det svart på vitt att de här veckorna som jag gått och haft det jobbigt iaf inte påverkar varken bebis eller kropp. Däremot påverkar det mitt psyke och jag känner hur jag tycker mer o mer synd om mej själv.
Läkaren avslutade med att säga att jag skulle gå hem till maken och tala om för honom att han måste avlasta mej här hemma och ta all städning plus Mira när han inte jobbar. Läkaren vet inte vad hon pratar om. Delas jobbar min man otroligt mycket och när han kommer hem vill jag att han ska få vila lite också. Jag skulle känna mej som ett stort fett svin om jag tvingade honom att sköta allt.
Läkaren sa också att jag måste undvika allt som gör att jag får sammandragningar. Alltså: Jag får inte stiga upp på morgonen, helst inte ens vända mej i sängen, inga fler promenader, inte bära på Mira, inte städa, inte röra mej överhuvudtaget och framförallt inte... leva.
Jag vet att det är en liten period i mitt liv. Men det är svårt att vara så stillasittandes i flera månader. Så länge sammandragningarna inte blir värre tänker jag iaf röra på mej som jag gjort innan... blir de sedan värre får jag ta en ny funderare då. Just nu vägrar jag att sitta still o bara växa på bredden.
Hos barnmorskan gick det också bra. Min kropp förvånade mej med att endast ha gått upp ett halvt kg på två veckor samt höjt blodvärdet ännu mera sen sist. Hjärtat tickade på också och låg strax över 140 i hjärtslag/min. Längtar såå efter att få träffa den där lilla filuren i magen.
Vem är du egentligen? Hur ser du ut? Vad kommer du att tillföra in i vår familj? Vilka egenskaper har du ärvt från mej och vilka kommer från pappa? Skynda dej att växa så vi får träffa dej snart vårt lilla barn!
(Tror bebis hörde mej för jag fick just en spark rakt genom naveln)
v 24
» Kommentarer(2) «
Nu har ännu en vecka gått. Betyder att vi gått in i v 24. Nu är bebis så pass stor att den skulle kunna överleva utanför magen. Fattar inte riktigt att det verkligen är en riktig bebis där inne i magen. Känner hur den bökar omkring och hur den kickar... men ändå är det svårt att förstå.
Börjat fundera en hel del på förlossning... vill inte tänka på det ännu. Dels för att jag inte vill bli påmind om att jag snart måste göra om det och dels för att det ännu är så lång tid kvar. Förlossningen oroar mej, det ska jag inte ljuga om. Kanske ännu mera denna gången än sist.
I vecka 24 med Mira blev jag inlagd på förlossningen pga att jag hade onda och regelbundna värkar. Hur jag än försöker minnas hur det var då och hur sammandragningarna kändes så är det svårt att komma ihåg. Jag minns bara den kvällen då vi åkte in. Jag hade precis sovit middag/kväll och vaknade av att jag hade sammandragningar. Då kom de med max 5 min mellan. Vi åkte in och de konstaterade att jag behövde stanna kvar för observation. 3 låååånga dagar blev jag kvar innan jag fick åka hem med hårda restriktioner om att inte röra på mej mer än absolut nödvändigt.
Nu sitter jag här i v 24 igen med sammandragningar varje kväll. Visst är jag orolig, framförallt att de ska bli värre... men ändå känner jag en viss säkerhet i att det kommer att gå bra även denna gången. Håller sig sammandragningarna så här så är det nog inte mer än att det är obehagligt, gör ont stundtals och gör mej trött och oförmögen att röra på mej några längre stunder. Jag tror inte att de påverkar mer än så... inte än iaf. Hur allvarliga de är just nu får jag veta på torsdag då jag ska träffa läkare. Känns bra att få en extra koll så att oron kan släppa lite iaf.
Visste du att i v 24 är bebisen ca 30 cm lång och väger strax över ett halv kg. Inte mycket att skryta med, men ändå en rejäl klump för att ligga där inne i "lilla" magen.
Du va inte liten du inte...
» Kommentarer(2) «
Igår träffade jag en tant på Makens jobb. Hon tittar på magen o så ler hon o säger:
"Jaha,inte visste jag att ni skulle ha barn igen. Va roligt. Det måste vara dax vilken sekund som helst nu va?"
"Öhh... nää... januari" svarade jag lite tyst med blicken ner i marken.
Så nu börjas det. Kommentarerna.
"Oj, va stor du är. Så är stor var aaaaaldrig jag när jag var gravid"
"Hur många är det sa du?"
"Bara halvvägs!? Jösses, va stor du kommer att bli innan det är klart"
Ja, jag vet att jag får stor mage när jag är gravid. Det får de flesta. Konstigt nog verkar folk glömma det lika fort som ungarna kommit ut.
Andra gången inte riktigt som första
» Kommentarer(8) «
En av de bloggmammor jag följer och läser dagligen påminnde mej om en hemsk sak idag.
Maken kanske inte kan vara med mej vid förlossningen denna gången!? Vid första barnet är det alltid självklart att man ska ha barnets pappa vid sin sida när man föder. Självklart vill man dela den upplevelsen med den man älskar och den man får barnet tillsammans med. (Nu pratar jag om oss som bor och lever med pappan i fråga, förstår att de finns de som väljer att inte ha barnets pappa i närheten av andra orsaker.)
Det stöd jag fick av Maken vid förlossningen var outbytligt. Han kanske inte sa så mycket eller gjorde så mycket men att han fanns där och sträckte mej saften när jag behövde den gjorde det hela mycket lättare. Bara tanken på att han kanske inte kan vara med nästa gång får mej att börja gråta. Jag vill dela den upplevelen med honom och framförallt vill jag inte ligga där utsatt, ensam och överbelamrad med smärta för mej själv.
Anledningen till att han inte skulle vara med är självklart att någon måste ju ta hand om Mira. Vi kan inte bara dra till bb och lämna henne ensam hemma. Att ta med henne känns inte heller som något alternativ,stackarn skulle nog bli livrädd om hon fick se mamma ha så ont o va ledsen.
Jag hoppas verkligen att det löser sig när vi kommer till den dagen... men just nu känns det lite ledsamt att vi har våra familjer på så långt avstånd härifrån.
Jag vill inte vara ensam om att se vårt barn för första gången, jag vill träffa vårt barn tillsammans som en familj... mamma, pappa och bebis.
Öm mage
» Kommentarer(5) «
Två kvällar i rad nu som jag haft ont i magen på kvällen. Magen är hård som en fotboll och ömmar jätte mycket. Känns inte alls bra.
Fick skippa dansen idag tyvärr pga att jag inte skulle orka träna som magen är just nu. Orkar knappt sitta i soffan... än mindre här. Så med andra ord blir det nog till att hoppa i säng nu.
Någonstans inom mej säger en röst att jag borde ställa in mej på att ha det så här fram till förlossningen... samtidigt som jag vill tänka positivt och tro att det ska bli bättre, iaf inte sämre. Ingen som vet hur det kommer att bli, bara att ta en dag i taget och göra så mycket jag orkar och kan.
Just nu sparkar bebis iaf och det är den största glödjen mitt i allt. Jag vet att till sist kommer det en liten ljuvlig bebis och då kommer jag att tänka att det var värd varje liten krämpa och smärta.
Bebiskläder
» Kommentarer(2) «
När jag väntade Mira så handlade jag massor innan hon föddes. När jag var sjukskriven var det enda jag gjorde på dagarna att sitta på tradera och fynda. Det slutade alltså med att hon hade en välfylld garderob redan när hon ut kom.
Att vi då visste att det var en tjej underlättade ju också klädköpen. Det blev en del rosa om man säger så:) ¨
Jag tänkte också att eftersom våra föräldrar och släkt bor uppe i dalarna så kommer vi förmodligen att få mest kläder i de lite större storlekarna, eftersom de inte skulle hinna träffa Mira den första tiden. Våra familjer såg henne så klart redan mycket tidigt... men jag hade ändå rätt i att de kläder vi fick i present var i storlek 62 och uppåt. Med tanke på att Mira vägde 4370g när hon föddes så var det ingen som vågade köpa något mindre än storlek 62 till henne. (Bör tilläggas att även hon hade storlek 50 i en månad iaf).
Den här gången har jag inte köpt ett endaste litet plagg till bebisen i magen ännu. Jag minns att efter ultraljudet med Miras så rusade jag ut på stan och köpte en liten klädpalta för att fira att det verkligen var en liten där inne.
Undra vad det beror på att jag inte handlat något än? Visst är det lite svårare att handla nu när vi inte vet könet och visst har vi mycket kvar efter Mira. Men om det ligger en liten grabb där inne så kommer det inte att vara många plagg som passar. Jag kan absolut tänka mej att sätta rosa på en kille... men inte hela uppsättningar och inte med en hello kitty tryckt på bröstet.
Nä lite shopping i storlek 50-56 måste det allt bli. Min ullared resa i höst kommer ju inte helt olägligt. Fniss.
Barnvagnen är vår nu.
» Kommentarer(5) «
Ser att det är några som är nyfikna på vilken modell det blev. Vi valde en Carena double swing till sist. Jag får helt enkelt förbereda mej på att jag kommer att få gå med en klumpig stor barnvagn det första året åtminstone. När Mira sen inte vill åka vagn längre ska jag köpa den lättaste, smidigaste vagnen på maknaden till lilla bebisen.
Hur vi ska göra med vår bugaboo har jag inte riktigt bestämt än. Bli nog dock så att vi säljer den även om jag äääälskar den vagnen. Någon som är intresserad?:)
Så är ser vagnen vi köpt idag ut:
De hade ingen liggdel till den vi köpte idag, men jag hittade en familj här i stan som säljer en liggdel för ett bra pris. Ska dit och kika imorgon. Är ju smidigt om man kan hitta en här i stan o slippa frakt o allt.
Tack Lena för hjälpen!
Ser bara bananer...
» Kommentarer(1) «
Jag har fått mani på bananer. Märkligt att man kan bli sugen på så konstiga saker när man är gravid. Glad är jag förstås att det är bananer och inte godis jag fastnat för.
Det konstiga är att jag har avskytt bananer de senaste månaderna och knappt klarat av att se Mira äta dom... nu när illamåendet försvunnit skulle jag kunna äta banan till båda frukost, lunch och middag... o varför inte som mellanmål där emellan.
v 23
» Kommentarer(3) «
Idag går vi in i v 23. Blir lika förundrad varje gång vi byter vecka hur fort tiden går.
Fakta fostrets utveckling v 23:
Nu väger bebisen nästan ett halvt kilo, cirka 430 gram, är drygt 27 centimeter lång från hjässa till häl och har samma proportioner som en nyfödd bebis, om än lite spinkigare eftersom bebishullet inte utvecklats ännu. Innan detta sker, ser huden lite skrynklig ut, men bebisen lägger på sig lite varje dag nu. Läppar och ögon är formade, men iris (regnbågshinnan) saknar fortfarande pigment. Bukspottkörteln utvecklas stadigt.
Redan nu finns tandanlag i käkarna och det dröjer inte så länge innan bebisen är född och så småningom får sina första tänder.
Hittills har du förmodligen ökat i vikt med mellan 5,5 och 7 kg, men från och med nu kommer du att öka snabbare i vikt – räkna med strax under ett kvarts kilo per vecka. Det är vanligt och helt normalt att få sug efter specifik mat.
Hur jag mår:
Det var i den här tiden jag blev sjukskriven med Mira. Det förklarar kanske varför jag just nu är ganska orolig och nervös inför de kommande veckorna. Sammandragningarna blir fler och fler. Tack och lov får jag dom inte regelbundet eller vid vila ännu. Iofs känner jag av de på kvällarna om jag haft en händelserik dag... då kommer de först när jag sätter mej ner och tar det lugnt.
Illamåendet är betydligt bättre och kommer enbart någon gång då och då. Igår morse fick jag när chock när jag vaknade och mådde sååå dåligt. Tänk va fort man glömmer hur hemskt man haft det i mer än 20 veckor. Det räcker att illamåendet är bättre i 2 veckor o så kan man redan tänka sig att göra om det... för så farligt var det väl ändå inte... eller?
Förövrigt är det halsbrännan och foglossningen som är jobbigt. Känner av de två dagligen också.
Kan inte riktigt släppa att jag gått upp så mycket på så kort tid. Vet inte vad jag ska göra för att hålla mej från att gå upp heller. Jag kan inte träna mer än jag gör och så onyttigt äter jag ändå inte. Bara att hoppas att jag har min stigning nu och att det sen lugnar ner sig. Jag ser ju hur mycket magen växt på sistone också... klart att det märks på vågen det med.
Det är nog bara att acceptera att min kropp inte gillar att vara gravid. Jag kommer nog att fortsätta klaga fram till förlossningen på diverse åkommor. Ni får läsa eller strunta i det.
Bjuder på en dagens bild iaf.
Andra besöket hos barnmorskan
» Kommentarer(2) «
Idag har jag varit på koll vid mvc. Allt såg bra ut och lilla hjärtat tickade på. 148 låg hjärtslagen på. Lite högre än vad Miras hjärtslag brukade ligga på.
Jag som varit så orolig för blodvärdet kan iaf sluta oroa mej nu. 120 låg hb-et på och det är tydligen helt ok. Nytt för hösten är tydligen att man som gravid får ligga på 110 i hb utan att behöva käka extra järn. Jag skulle avvakta till nästa gång innan jag börjar med mina niferex iaf. Jag och magen tackar och bugar för det.
Vikten ska vi inte tala om. Huvaligen vad jag har stigit de sista veckorna. +6 kg sen jag blev gravid. 7 kg hade jag gått up med Mira i v 24 så det är ju ungefär samma ökning denna gången. Jag vägrar sluta på + 20 denna graviditeten också så nu blir det till att tänka på maten och varje liten godisbit. Går jag iaf upp 20 efter det så vet jag ju att det inte var mitt eget fel iaf.
Träna bör jag nog inte göra framöver. Bm tyckte det var bäst att ta det lite lugnt med tanke på sammandragningarna. Någon kort lugn promenad är väl kanske ok men inte mer än så. Funderar på att börja simma iaf, men jag ska vänta till v 24 o se hur jag mår då innan jag köper något kort som jag ändå inte får någon användning av. '
I slutet på september fick jag en läkartid för att få komma på koll och se om sammandragningarna är av den elaka sorten eller om dom är "ok". Bara att hoppas att dom inte påverkar alls så att jag inte öppnar mej i förtid.
Det var nog allt om mej och magen. V 21+4 idag. Tiden går fort.
V 22...
» Kommentarer(2) «
Jag lovade er att lägga in någon magbild från förra graviditeten för att jämföra med en nuvarande magbild.
Här kommer de bilderna:
DÅ: V 22, 1:a graviditeten NU: v 22, 2:a graviditeten
Vad tycker du, är det någon skillnad?
Själv tycker jag att magen börjar komma ikapp nu. För 3 veckor sen skillde det mycket om man jämförde... på de här bilderna är det inte jätte stor skillnad. Men visst tycker jag ändå att jag är större nu än sist.
Å så kom den också...
» Kommentarer(3) «
Nu har halsbrännan startat. Känt av det i veckan men ikväll slog den till som en stormvind. Undra om man kan få halsbränna om man sovit för lite. Med tanke på mina 3 timmar nattssömn och ingen tupplur på dan kan nog kroppen reagera lite hur som helst.
Det sägs ju att barnet får mycket hår om man har halsbränna... allt ont för nåt gott med sig eller hur är det man brukar säga.
Vecka 21 nu... tiden rullar på. Om en vecka är det dax för återbesök hos mvc. Spännande. Allt utom vägningen. Huvaligen.
Ultraljudsbild v 20
» Kommentarer(8) «
Tror minsann att det är en liten uppåtnäsa, precis som storasyster har.
Flicka eller pojke? Vad tror du?
Vecka 19...snart 20!
» Kommentarer(1) «
En liten uppdatering på graviditetsfonten vore kanske på sin plats?
Imorse när jag vaknade hade jag världens sammandragning. Som tur var släppte den ganska snabbt. När magen lugnat ner sig kände jag att Mini var vaken. Jag lade handen på magen och kände då de första sparkarna! Jag älskar den känslan! Känns extra bra inför ultraljudet som är imorgon att jag varje dag fått ett livstecken från Mini. Förra ultraljudet var jag desto mera nervös.
Vi har gått halvtid på lördag! Galet va fort det har gått!
Illamående är mycket bättre även om jag fortfarande känner av det dagligen från och till. Foglossningen har inte alls varit så farlig de senaste 2 veckorna. Kan kanske bero på att jag aldrig är ute och går längre??? Sammandragningarna kommer dagligen. Speciellt om jag promenerar eller gör något ansträngande. Än så länge kommer de inte hela tiden iaf. Hoppas hoppas att jag slipper det.
Vad det gäller vikten fick jag en chock när jag ställde mej på vågen i morse. Plus 3 kg sedan inskrivningen i v 9. Jag som stod stilla så länge o så vips gick jag upp 3 kg på 2 veckor! Bara att hoppas att det är vatten jag drack igår och inget annat. I och för sig har magen verkligen växt de senaste två veckorna och bilden nedan gör den inte riktigt rättvis. Jag kan kanske ta en bild i eftermiddag så ska ni få se skillnaden. Hur som hellst så känns inte 3 kg på två veckor som någon normal viktuppgång. Huvaligen... vart ska det sluta om jag fortsätter i samma takt!?
Ännu en suddig dålig bild... men vad gör man när man inte har någon fotograf som kan hjälpa till att ta bild? :)
Så här ser jag iaf ut i dag på morgonen v 18+5.
Ska bli spännande att höra imorgon om vi blir ändrade nåt i datumet eller inte. Just nu är det 15 januari som gäller.
Nu ska jag och lillskruttan gå ut en sväng i det fina vädret.
Vecka 18
» Kommentarer(4) «
Fattar inte att jag är i vecka 18 redan! Tiden går så rysligt fort.
Min status som gravid just nu är sådär. Illamåendet är bättre (Äntligen!), känner fortfarande av det varje dag men tack och lov inte konstant. Foglossningen har börjat och likaså sammandragningarna som jag skrivit tidigare.
Annars mår jag bra:) Inga större cravings just nu förrutom kött och MAT! Jag äter som en häst och börjar bli rädd för vad vågen kommer stanna på. Godis sugen är jag af inte alls vilket är toppen bra.
Tänkte att ni kanske är lite nyfikna på hur magen ser ut nu efter sommaren?
Här kommer en bild på den iaf...
Tänkte jag skulle lägga in en jämförelse bild från förra graviditeten men jag hade ingen på lager från v 18. Får bli sen i v 20 istället för då finns det bilder från när jag gick med mira.
Sammandragningar
» Kommentarer(4) «
Idag knyter sig magen hela tiden. Det moler och värker och känns inte alls bra.
Usch, jag blir så orolig när jag känner så här. Hoppas innerligt att "Mini" mår bra.
Idag ska jag på möhippa. Anledningen till att jag törs skriva ut det är för att bruden redan är kidnappad:)
Jag hoppas verkligen att jag får må bättre under dagen. Idag är brudens dag, då vill jag inte behöva gå och oroa mej för magen.
Nu har jag två saker att be er hålla tummarna för.
1. Att magen ska lugna ner sig och sammandragningarna sluta.
2. Att regnet ska upphöra och solen titta fram istället. Det skulle ju bli fint idag!!?