2014-10-07 10:59:44 Mitt mammaliv
» Kommentarer(2) «

2014-10-01 09:14:01 Mitt mammaliv
» Kommentarer(0) «

2014-09-23 09:58:00 Mitt mammaliv
» Kommentarer(3) «

2014-09-22 20:06:00 Mitt mammaliv
» Kommentarer(0) «

2012-05-07 13:48:51 Personligt
» Kommentarer(0) «

Avslutade födelsedagen med underbart god mat hos syrran och ett trevligt biobesök. Jätte mysig film! Se den! "lucky me" heter den.

Tack Sis för att du förgyllde min dag!

2012-05-06 10:44:05 Personligt
» Kommentarer(1) «

Vaknade av underbar skönsång, jätte fina presenter och då ett huvudvärksfritt huvud. Bättre morgon kan man inte få. Nu sitter jag och dricker en styrkande kopp kaffe innan butiken ska öppnas.

Idag är en bra dag för det är min födelsedag!

2012-04-02 11:30:20 Personligt
» Kommentarer(4) «

Hemma hos våra vänner igår satt vi och pratade om eventuella utbildningar i framtiden. Endast Louise (rätta mig om jag har fel) av oss fyra har gått en högskoleutbildning. Emil har klättrat rätt bra i yrkeslivet även utan utbildning, även min käre Make är nöjd med sitt jobb och kunskap. Jag och Louise däremot är båda lite sugna (jag känner mig mer eller mindre tvungen) att gå någon form av utbildning framöver.

Efter detta samtal körde min hjärna igång och funderade. Vilka utbildningar kan jag tänka mig? Vad vill jag bli när jag blir stor? Är det försent att plugga när man närmar sig 30 med stormsteg (min trettioårskris som talar)?

Ägnade en stund av morgonen åt att surfa omkring på högskolehemsidor och leta utbildningar. Vad jag drömmer om låter jag vara hemligt en stund till. Måste fundera lite mera först. Men det lutar faktiskt åt ett håll, eller faktiskt två håll. När, vart och hur jag ska plugga återstår att komma fram till. Kanske blir det om flera år? Kanske snart?

Sen är det ju också så att jag stormtrivs med mitt yrkesliv just nu. Firma på halvtid och säljare i butik på halvtid. Jag har tid för familjen och kan planera min tid lite som jag vill. Passar mig perfekt... men ändå finns ju drömmarna där. Drömmen om att "bli nåt". Visst är det väl också lite så nuförtiden att det krävs utbildningar för att få de få jobb som finns. Till och med de "enklaste" av jobb kräver utbildning för att man ska synas i högen av ansökningar.

Vad tycker ni? Ska jag satsa på en utbildning eller "nöja mig" med de jobb jag har?

2012-03-15 08:10:56 Personligt
» Kommentarer(2) «

Påväg in till tandläkaren. Hatar dessa årliga besök. Framför allt hatar jag att de alltid tömmer mitt bankkonto.

Jag ser mer fram emot min och Mariams date idag. Vi ska ha en träff med våra symaskiner och jag ska lära henne allt jag kan:)

2012-03-13 19:30:45 Personligt
» Kommentarer(0) «

Denna veckan är det mycket jobb på schemat igen. Första halvan av veckan i butiken och slutet av veckan hemma med firman.

Sitter på bussen nu påväg hem. Magen kurrar och huvudet värker. Känner att det är migrän pågång. Håller tummarna att känslan inte stämmer.

Pratade nyss med mira. Hon saknade mig lite sa hon. Fast hon tyckte det var onödigt att vi saknade varandra för vi ska ju träffas snart igen. Det har hon ju rätt i men jag saknar dem ändå så mycket att hjärtat värker.

Nu ska jag lägga ifrån mig telefonen och se på vägen. Blir illamående av den här åkturen.

2012-01-09 11:37:15 Personligt
» Kommentarer(4) «


Kommer ni ihåg vad min läkare sa sist jag var dit angående huvudvärken?
Hon sa att jag nu testat alla huvudvärkstabletter som går att få, jag har testat ackupunktur utan större resultat och jag har fått de råd hon kan ge mig. (Också en remiss till tandläkare för att se om jag behöver bettskena - Hope not!)
Nu är det alltså upp till mig själv om jag ska bli frisk eller ej. Spänningshuvudvärk har jag haft nu i ett halvår. Hur man överlever det? Jag vet inte. Jag går upp på morgonen, stoppar i mig några tabletter om huvudvärken är för hemsk, går till jobbet, ler och kämpar på, kommer hem och stupar i soffan och hoppas på att maken vill vara min betjänt även denna kvällen.

Livet med konstant daglig huvudvärk är ingen höjdare. Speciellt inte när man är som jag och hatar att ta det lugnt och hela tiden vill ha/har projekt pågång. Jag har under det här halvåret lärt känna min kropp ganska bra. Jag vet vad som gör huvudvärken värre och jag vet till viss mån hur jag kan stoppa de värsta atackerna. Jag har också börjat förstå vad som utlöst huvudvärken från början... men vad jag ska göra för att stoppa den helt har jag ännu inte kommit fram till.

Men... hur ska jag nu gå till väga för att bli av med detta? Några saker har jag ändå förstått att kan hjälpa mig.
1. Börja träna (Gym och dagliga promenader) Har redan köpt kort så nu är jag pågång!
2. Dagligen ta en kvart till avslappning, lyssna på enligt mig löjliga övningar på cd och följa dem till punkt och pricka. Det hjälper faktiskt även om jag tidigare aldrig tyckt att avslappningsband är något för mig. Har också börjat läsa en bok om mindfullness. Mycket intressant och ska tydligen hjälpa mot smärta. Värt att testa!
3. Äta nyttigt och följa de kostråd som finns mot huvudvärk.

Tre punkter som kanske inte ser så avancerade ut men som för mig kommer att bli en helomvändning i livsstil. Vill ni följa med på min resa? Tror ni det kommer att funka?

Jag kommer dagligen att rapportera på bloggen hur det går med träning och kost. Detta för att sätta lite press på mig själv att verkligen följa min plan. Hoppar jag då träningen 3 dagar i rad så är det inte bara jag som vet om det utan också alla ni som läser bloggen. Är det något jag är dålig på så är det att erkänna mina misslyckanden, därför kommer jag att satsa allt om jag vet att det är fler än jag själv som vet att jag kämpar.

2012-01-08 09:33:47 Personligt
» Kommentarer(2) «




År 2012. Jag tycker om nya år. Då kan man starta om på nytt och förändra saker man inte lyckats så bra med tidigare år. Fast det kan även vara lite farligt. I augusti när man hamnat i en dålig vana som man kanske vill förändra så kan det vara lätt att tänka "Jag gör den förändringen nästa år". Varje dag borde vara en chans till förbättring. Därför ska jag inte tänka som innan detta året. Jag ska tänka att det aldrig är för sent och det är inte bara nästa år eller på måndagar man kan "börja om på nytt", äta nyttigt eller vad man nu vill förändra. Varje dag består av val och i år ska jag göra de rätta valen. Gör jag en dag fel val så kan jag välja att göra det rätta dagen efter istället. Visst låter det som en bra plan!?

2011-11-21 09:29:52 Personligt
» Kommentarer(4) «


*Varning för klagovisa*

Intressant faktum att det är nykteristen som har mest huvudvärk och mår mest illa efter julfesten med jobbet. Jag hoppas för de andras skull åtminstone att det är jag som mår värst. Önskar ingen annan mitt mående.
Sen i augusti har jag gått med konstant huvudvärk och när man tycker att det borde bli bättre snart så blir det istället värre. Nu mår jag som jag gjorde första veckorna när jag var sjukskriven i somras. Jag är så fruktansvärt less. Orken är på botten och bara tanken på att sminka sig och klistra på leendet för att sedan gå till jobbet är en ansträngning i sig. Jag får väl kanske önska mig ett besök hos kiropraktor i julklapp ändå. Mina egna pengar har jag gjort slut för länge sen på värktabletter (som ändå inte funkar).

Någon som har nåt roligt att berätta som kan pigga upp mig lite?

Vill inte fylla bloggen med massa klagovisor, därför stryker jag detta inlägg och återkommer när jag mår bättre.

2011-11-17 11:04:21 Personligt
» Kommentarer(0) «

Åh va roligt! Jag har blivit utmanad av Jenny till ett litet frågequiz och det är klart jag hoppar på det! Tack söta du!

Enjoy!

1. Varför började du blogga?
Från början var bloggen ett sätt för mig att visa familj, släkt och vänner uppe i Dalarna bilder på vår nyfödda lilla tjej. Ett sätt för dem att följa vår vardag och lillsessans utveckling trots avståndet mellan oss.
Jag ville också ha bloggen som en dagbok där jag kan gå tillbaka och följa barnens utveckling i efterhand. Man glömmer så fort och då är det kanon med en blogg att gå tillbaka till.

2. Vilka bloggar följer du?
Jag följer ganska många bloggar. Både mina vänners bloggar och andra mammabloggar. Några bloggar har jag följt sedan Mira låg i magen. Jag tycker också om att läsa om andra bloggare som syr och pysslar. Har även några träningsbloggar jag följer. Gillar att läsa bloggar som man blir inspirerad och glad av.

3. Vilken är din favoritfärg?
Rosa! :)

4. Vilken är din favoritfilm?
Jag älskar film. Mina favoritfilmer är romantik/drama. Problemet med mig är att jag aldrig kommer ihåg några filmer. Vet inte hur många gånger jag sett en halv film och sedan kommer på "just ja, den här har jag redan sett". Favoritfilm var länge Pretty woman, den ger mig fortfarande ett leende på läpparna. Men jag gillar många nya filmer också. The proposal är en annan underbar film. Sandra Bullock är ju för härlig!

5. Vilket land/vilka länder skulle du vilja besöka? 
USA. Dit måste jag någongång i mitt liv. Vore roligt att åka med familjen när barnen blivit lite större. Många ställen jag skulle vilja se där.

Jag ska ge vidare denna award till 5 bloggar:
Mariam, Emmelie, Malin, Anna, Linnea

2011-10-11 19:16:26 Personligt
» Kommentarer(3) «


Jag skriver ganska personligt här i bloggen (kanske för personligt ibland?). Ni som följt mig ett tag känner mig nog ganska bra vid det här laget. Jag skriver när jag mår dåligt och jag skriver när jag mår bra. Men så finns det vissa saker som jag inte skriver om här på bloggen. Jag har alltså delar av livet jag valt att inte dela med mig om för cyberspace.

På senaste tiden har det hänt otroligt mycket i både mitt eget liv och runtomkring mig bland släkt och familj. Ikväll kände jag att nu får det liksom vara nog. Nu får det räcka med jobbigheter och elände.

Både jag och maken ligger sjuka här hemma och som pricken över i:et eller det som fick bägaren att rinna över var att jag tempade Theo innan läggdags och han hade då 38.0. Vi börjar om från början med sjukdom igen och igen och igen. Fast egentligen spelar inte det någon som helst roll, det finns så mycket värre saker här i världen.

Det enda jag egentligen vill ha sagt här på bloggen ikväll är (resten behöver ni varken förstå eller läsa):

1. Jag älskar min man, mina barn, mina syskon och föräldrar så innerligt mycket. Vill inte leva en sekund utan någon av dem. Just ikväll önskar jag än en gång att inte avståndet till Dalarna var så stort. <3

2. Jag är så tacksam över alla fina vänner som finns där när man behöver er.

2011-10-03 16:45:03 Personligt
» Kommentarer(5) «


Jag har fått provsvaren från MTR röntgen som jag gjorde. Lyckligtvis fanns det inget att anmärka på och jag är enligt de bilderna frisk som en nötkärna. Tack gode Gud.

Tyvärr är väl sanningen inte riktigt så att jag känner mig frisk ännu. Akupunkturen har hjälpt tycker jag och nu kan jag känna att huvudvärken är bättre under 2-3 dagar efter behandlingen. Tyvärr finns den fortfarande där dagligen, konstant. Det som är bättre är att huvudvärken för det mesta inte är lika intensiv längre och jag får sällan riktigt hemska migränanfall.

Min sjukgymnast tror att akupunkturen kan hjälpa mig ännu mer långvarigt om jag fortsätter några gånger till... så det är mitt hopp.

Annars kämpar jag på med huvudvärken och ryggvärken dagligen fortfarande efter 2 månader från att det startade.

2011-09-21 11:41:20 Personligt
» Kommentarer(14) «


 

Oledoledoff... bättre än så här blir det tyvärr inte. Jag älskar klänningen till vänster, aldrig använd, lite för tajt. Tar jag den på bröllopet så får jag skippa att äta nåt from. nu och fram till söndag. Kan va värt.
Den andra klänningen är fin, men inte lika fin.
Kavajen har jag hemma på lån. Det vill säga jag köpte den igår men vet inte om jag ska behålla eller ej. Länge sen jag hade kavaj! Hade alltid det för några år sedan. Tycker det är så snyggt på andra men när den hamnar på mej känner jag mig bara tantig... eller som en flygvärdinna.

... Vill helst va lite tuff. Har dock märkt att det är svårare att kämpa sig upp till tuff när man är tvåbarnsmamma. Det var lättare förr när man kunde sätta på sig ett par coola "hängjeans" o så var det fixat, eller en läcker klänning i st 36 o så var man snygg bara sådär helt plötsligt. Nu måste man tänka på att ha kläder som går att amma i (Gäller inte mig just nu, men ni fattar vad jag vill ha sagt), kläder som går att böja sig ner i och kläder som tål att tvätta i 60 grader. Har man för klassiska kläder blir man 15 år äldre och har man för "ungdomliga kläder" ser man för löjlig ut... Så är det för mej alltså... "alla andra" är ju jämt så läckra, oavsett antal barn och oavsett kläder. 

Usch...tror jag hamnat i 30 års kris.

Hjälp mig! Vilken klänning gör sig bäst?

2011-05-06 13:05:03 Personligt
» Kommentarer(6) «


 

 



Nu har jag trimmat magen hela veckan så jag bjuder på en liten tjuvkik. Hoppas putet håller sig inne imorgon också:) (Och nej det är inget gravidput bara tvåbarnsmammaput som aldrig försvinner)

Klänning får ni se imorgon för nu är allt inpackat i bilen. Theo somnade till sist också.

2011-04-26 09:55:22 Personligt
» Kommentarer(8) «




Igår skulle jag pröva mina klackskor som legat i garderoben sen jag blev gravid. Jag har X antal skor som ligger där och bara väntar på att bli använda. Nu när jag börjat jobba igen och sakta börjar vakna upp från min mammadvala tyckte jag att det var dax att damma av klackisarna. Jag gillade en gång i tiden att trippa kring på lite klack... men dagarna i lekparken och på gården i leran gjorde liksom att de där finskorna glömdes bort och började damma i skåpen.

Igår då när jag skulle pröva dem igen så upptäckte jag till min fasa att jag inte ens fick ner tårna i dem! Mina fötter har under de senaste tre åren helt tappat formen och blivit både plattare och bredare än innan. Jag som redan hade platta breda fötter hade verkligen inte behövt få ÄNNU plattare och bredare fötter. Hur ledsen blev jag inte då jag insåg att INGA skor längre passade. Nu står de där och kommer aldrig mera att kunna användas.

Jag gaskade upp mej lite och tog mej därför ut på lite skoprovning på lunchrasten igår. Tänkte att jag fyller ändå år om drygt en vecka och skulle gott kunna unna mej ett par skor med klack. Till min fasa inser jag ännu en gång hur illa därann jag verkligen är. INGEN sko passade. Jag fick gå upp TVÅ storlekar för att överhuvudtaget få i tårna i skorna. Men med en då glappande häl kunde jag ändå inte gå i dem.

Med ärvd hiskus baktus eller hisbius b... (mamma vad heter det?) tyckte jag nog synd om mej själv. Nu tycker jag inte direkt mindre synd om mej själv. Stackars stackars mej...

2011-03-29 12:29:50 Personligt
» Kommentarer(11) «


Jag har skrivit om Linda förrut. En tjej jag träffade då vi båda väntade barn. Jag Mira och hon sin William. Vi träffades några gånger i en mammagrupp och fikade, umgicks och pratade barn. När vi sedan blev gravida igen ungefär samtidigt fick hon under samma tid reda på att hon drabbats av inflammatorisk bröstcancer. Idag ligger Linda inlagd och mår inte alls bra. Hennes bröstcancer har spridit sig över hela hennes kropp och sanningen är den att det finns inget lyckligt slut på denna saga. Fyra grabbar kommer snart bara att ha bilder och minnen kvar av sin mamma.
Livet är så fruktansvärt orättvis ibland. Ingen borde få drabbas av denna hemska sjukdom.

Mina tankar går självklart till Linda lite extra idag, kanske därför jag inte lyckas skriva något annat än om just detta.

Mina tankar går också lite extra till min fina svärmor som gick bort i cancer för några år sedan. Ena dagen frisk och kry som vem som helst och andra dagen fångad i denna hemska sjukdom. Eva hann aldrig träffa sin fina barnbarn och det finns så mycket annat hon aldrig hann uppleva. Jag vet att hon har det bra just nu. Att hon inte har ont längre och kanske kan hon även se oss. Ibland undrar jag om det är värst för de närmaste som lämnas kvar...

2010-10-11 21:16:16 Personligt
» Kommentarer(5) «


Ikväll har jag suttit och planerat föräldraledigheten på försäkringskassans hemsida. Det är inte lätt detta med dagar hit och dit. Vi vill såklart att Theo ska vara hemma så länge som möjligt. Mira tror jag absolut är redo för förskola så för hennes skull spelar det ingen roll när jag börjar jobba igen. Theo däremot blir ett i januari och jag hade hoppats kunna vara hemma tills efter sommaren 2011 då han är 1½ år. Nu ser det inte ut som att våra dagar kommer att räcka riktigt så länge då vi slösat en del på dem sen Theo föddes.

Imorgon ska jag ta kontakt med jobbet och berätta om våra planer.
Det känns spännade och roligt att gå tillbaka till jobbet igen efter 3 års mammaledighet. Roligt med samtidigt lite sorgligt. Vilket stort steg att lämna sina älsklingar på förskola största delen av dagen. Helt plötsligt ska någon annan ha ansvar om våra barn. Helt plötsligt måste jag släppa på kontrollen. Det kommer att bli jobbigt för mej, men säkert nyttigt.

Jag slutar aldrig förvånas över att mina barn blivit så stora så snabbt.
Undra om jag någonsin kommer att få en sån här tid igen? Undra om det blir några fler syskon i vår familj? Framtiden är spännande. Jag ser fram emot varje dag.