2009-08-21 09:00:53 Personligt
» Kommentarer(3) «


Jag kan ibland få höra: "Åhh, du har så platt, fint hår. Sånt vill jag också ha."

Det är en illution. En lögn. Jag har inte platt hår. Jag har inte lockigt heller. Jag har "bara lite fall". När jag låter mitt hår självtorka blir det platt upptill och nertill går det åt alla möjliga olika håll. Oftast är det bara en sista lock längst ner. Sådär så det ser ut som att jag somnat med blött hår och sen inte gjort något åt det när jag vaknat.

Min bluff hjälpreda kallas plattång. Plattången är en sak  i mitt liv som jag inte kan leva utan. Jag minns inte ens hur jag klarade av att leva utan den innan den kom... Lite som det är med barn. Jag minns inte hur jag kunde leva mitt liv utan Mira heller. För skulle jag inte få ha henne hos mej dagligen nu så skulle jag gå under. Likaså känns det med plattången (Även om jag hellre skulle leva utan den än Mira så klart, men ni kanske förstår min bild).

Jag minns att innan plattångens tid så hade jag en hel massa dåliga hårdagar. Jag kunde gråta och skrika och klösa mitt hår och vägra gå till skolan bara för att jag såg hemsk ut i håret. Kan däremot inte minnas att jag haft lika många dåliga hårdagar sen plattången kom in i mitt liv.

Lever du ett liv utan plattång? Hur överlever du?

Min skräck är att jag ska glömma att packa med mej min kära ägodel nu på resan. Därför tillägnar jag ett helt inlägg till denna lilla pryl och så hoppas jag att jag inte glömmer den innan jag far.