2010-07-10 13:00:09 Mitt mammaliv
» Kommentarer(1) «


Idag går det årliga släktfotbollsmatchen av stapeln. Det är inte min släkt utan makens som gjort detta till en tradition sedan massor av år tillbaka.
För mej är denna dag en dag jag absolut inte ser fram emot. Innan matchen måste jag alltid försvara mej själv och hitta på en mycket giltig ursäkt till att inte behöva vara med och sparka. Detta året tänkte jag som vanligt skylla på barnen. Självklart behöver dom sin mor som barnvakt och kan inte under några omständigheter överlämnas till någon annan. Ni vet ju alla hur känsliga mina barn är för barnvakt.
Tidigare år har jag kunnat skylla på graviditet, ont i foten (kändes inte bra att ljuga, men vad gör man inte för att slippa) och barnen. Alla vet dom att jag hatar fotboll och framförallt att spela själv, men ändå krävs det en ursäkt varje gång. Ja, kanske kan det vara så att vi alla gjort även den delen till en sport. "Vad ska nu Therese hitta på detta året?"

Efter fotbollen kommer den höjdpunkten jag ser fram emot och det är maten. Mat gillar jag. Mat har jag inga som helst problem med att äta. Som vanligt blir det även i år grillning. 

Jag hoppas och tror att det kommer att bli en rolig eftermiddag/kväll.. iaf från den stunden jag fått alla att "tro" på min ursäkt till att inte vara med och spela.
Jag har dagen till ära klätt upp mej i en finklänning, plattat håret och smetat på massor av smink. Allt bara för att ha ytterligare ursäkter till att inte vara med. 

Jag sportig? Näni. Dans, ja tack. Gym, ja tack. Övrig sprt, NEJ TACK!