Upp i det blå
» Kommentarer(3) «
Busungarna
Gissa vilken låt vi sjunger!?
Ännu en kväll...det är tyst i huset och maken o jag törs knappt andas. Kan det va så att hon somnade direkt? Kan det va så att hon sover fast klockan inte ens är åtta? Vågar inte tro det, vågar inte hoppas... återstår att se om en liten stund.
Spela boll
Idag har vi varit ute massor. Efter lunch och middagssovning åkte vi och hälsade på en kompis (Som by the way borde föda barn imorgon. *hoppas*.) och hennes dotter. Vi fikade, åkte ruschkana och gungade. Kvällen har vi sedan försökt överleva här hemma. Mira har varit i högvarv och bara gjort en massa tok. Hela dagen idag har hon varit speedad till max och bara gjort sånt hon inte får göra. Ibland undrar jag vad det är som gör att hon blir så jobbig vissa dagar.
Småtjejerna fikar
Den här dagen gjorde iaf att vi bestämde oss för att göra slag i saken och låta Miras mormor och morfar få sin vilja igenom. Dom har tjatat och tjatat om att få låna Mira en vecka i sommar och så får det bli. Antingen skjutsar vi dit henne under midsommar eller så blir det nästa helg. Vi får se... beror lite på hur länge vi klarar oss utan vår lilla älskling. Jag vet inte ens om jag överlever en vecka utan henne. Efter en dag kommer jag att gråta av saknad.
Mira ringer och planerar sommaren med mormor
Nu ska jag iaf krypa upp i soffan och läsa en bok. (Jag har blivit en bokoman på sistone)
Liten gullgroda sover åtminstone
Kommentarer
Postat av: Ulrika
Mira kommer säkert ha riktigt kul hos mormor! Men jag förstår hur du känner, Sakarias är ju hos sin mormor på semester nu. :-)
Postat av: Jenny*
Jo - borde föda barn imorgon! Tycker jag med men det verkar inte Kicken tycka.. Tack igen för eftermiddagen! Förstår att det är blandade känslor för att skicka iväg MIra. Vi har ju varit ifrån Debora mindre än två dygn som max men det räckte för mig.. kram!
Postat av: Leya
Jag hade blivit skogstokig om mina föräldrar eller min mans föräldrar tjatade om att få ha våra barn. Skulle aldrig kunna/vilja lämna dem ifrån mig så länge utan att jag var alldeles alldeles tvungen... Men de e jag de...=)
Trackback