Idyllen på marknaden

2012-05-14 11:09:55 Mitt mammaliv
» Kommentarer(1) «




Jag och min vän Malin träffades på fredag eftermiddagen för en liten playdate tillsammans med barnen.

Efter en fika bestämde vi oss för att ta oss ner en sväng på marknaden nere i centrum. Vi förberedde barnen och berättade att de kunde få köpa en varsin ballong och ev åka karusell. Vilken mysig eftermiddag vi skulle ha!

Sen började det gå utför...
När vi satte oss i bilen började det dugga. Väl nere på marknaden så hade regnet eskalerat och bjöd nu på ett hällregn. Hellre godisdregn på marknad än spöregn!
Vi fick springa in med alla barnen (jag två barn och Malin tre) och stå och vänta utanför Willys på att det skulle sluta regna. Hur roligt tror ni barnen tyckte att det var!? De små tvillingarna blev hungriga, de stora barnen otåliga. Efter mat, inköp av muta (klubba) och en stunds väntande så gick vi ut igen. Just du duggade det men det tog inte många minuter förrän det spöregnade igen. Vid det laget hade vi tröttnat och rusade fram och tillbaka för att hitta ett stånd som sålde ballonger så att vi kunde ge oss iväg hem igen. 
Vi var totalt dyblöta allihop. Med ballongerna i händerna gick vi sedan ner i garaget för att åka hem igen. 
...Då kom utbrottet. Mira blev helt förkrossad för att jag glömt att de skulle få åka karusell. Upp igen och ut i hällregnet. Vid karusellerna satt en biljett kille och log åt oss. Han kan inte ha fått många biljetter sålda den dagen. Betala och så upp i karusellen. Spöregn fortfarande. Barnen nöjda och glada. 

När vi väl klev av karusellen och började gå mot bilen igen så slutar det helt plötsligt regna, molnen spricker upp och solen lyser. Vem är det som väljer att driva med mig på det viset!?  

Jag insåg än en gång att tanken på marknad tillsammans med barnen är mer idyllisk än verkligheten.
Finns det någon som åker på marknad med barn och åker därifrån utan ett endaste utbrott/gräl/olycka eller tålamodsbeprövande händelse?

Kommentarer
Postat av: Jenny*

Känner så väl igen mig! Det är mer än en gång jag frågat mig varför man överhuvudtaget försöker göra roliga och trevliga saker med barnen. Det brukar ändå bara sluta i gråt, skrik och bråk! Fast det är klart, man får ju inte sluta hoppas, då skulle man missa mycket i livet som faktiskt blir bra!!

2012-05-17 @ 00:55:17

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback