För att fortsätta på förra inläggets tema så kan jag ju berätta att dagen efter så satte Theo på sig jackan utan problem. Det som behövdes var att berätta att min morbror, alias Theos idol har en likadan jacka när han arbetar. Då helt plötsligt blev jackan jätte cool. Man kan bli knäpp för mindre. Jag får ju va glad att jackan nu kommer till användning iaf.

 

Igår kom den första snön här hemma. Barnen var överlyckliga och var ute redan före åtta och väckte alla grannar med sitt tjo och stim.

 

Sedan bar det av till förskolan med Theo och till öron näsa hals mottagningen med Mira. Det gjordes hörseltest, kollades i halsen och i öronen och så fick hon säga en mening. Efter det kollade läkaren på mig och utbrister med lite kaxig stockholmsdialekt "Jaha, och av vilken anledning behövde ni komma hit sa du?"

Jag berättade om hennes täta förkylninar som resulterar i att hon hör sämre och talar dåligt. Hennes svårigheter med vissa "ljud" och bokstäver i talet, hennes stora halsmandlar och förmodade polyper som fått både bvc och vårdcentral att skicka oss vidare.

Jag får då berättat för mig att man aldrig opererar ett barn innan skolålder om de inte har problem med snarkningar med andningsuppehåll även under förkylningsfriaperioder.

Miras hörseltest var han imponerad av att hon klarade så bra som femåring. Helt perfekt med andra ord trots att hon är förkyld nu med lite påverkade öron. Några polyper kunde han inte "höra" bara genom att hon fick säga "pepparkaka". Öronen såg bra ut. Halsmandlarna var stora men på ett bra sätt(?).