En tecknad bild av min mage. Fastnade i mobilen och lekte lite och vips så blev det en tecknad bild och den får stå för dagens inlägg.

 

Nu har vi gått in i v 17 gott folk och vi börjar närma oss ultraljudet. Har redan gjort 2 ultraljud så jag vet ju att det är en liten filur där inne iaf. Denna gången ska vi få reda på om allt ser bra ut och även om det är en litet flickebarn eller en pojk. Jag har mina förhoppningar men självklart blir vi glada vilketsom och huvudsaken barnet mår bra.

När vi väntade Mira så åkte vi till stockholm och tog reda på att det var en tjej i magen, med Theo fick maken bestämma och då blev det aldrig någon titt på vilket kön bebisen hade. Jag kom ihåg hur chockade vi båda blev när han kom ut och det var en liten grabb. Jag var så övertygad om att det var en tjej... fast veckorna innan förlossningen köpte jag väldigt mycket "grabbplagg" så kanske hade jag mina dålda föraningar iaf. Jag gillar att veta innan, jag vill ställa in mig på vad det är för bebis och gillar att kunna gå hela vägen i tankarna och planera för hur vårt liv kommer att se ut med det nya barnet. Som att man kan planera framtiden... knappast... men man kan drömma om den iaf.

 

Har i två dagar varit ute på korta promenader och nu sitter jag här och känner av fogarna. Hade glömt hur hemskt det kan kännas när man böjer sig framåt och höften ger vika. Eller när man ligger i sängen och ska vända på sig och man önskar man hade hjälp av en lyftkran. Ska nog redan nu börja forska i om det finns någon bra sjukgymnast i ämnet. Med Theo var det riktigt jobbigt med foglossningen i slutet. Nu är jag ju både större och mer otränad så det lär ju inte bli lättare. Jag har verkligen otur med alla krämpor.