Syskonbråk, vad gör man!?
19:35:32 Mitt mammaliv » Kommentarer(2) «
Det finns nåt som heter syskonkärlek och det är något våra barn har i stora mått. Dom kramas och säger att de älskar varandra titt som tätt. Skulle någon vara dum mot det ena syskonet så är den andra där och tröstar och hjälper till med en gång. Gäller även om vi föräldrar skäller på den ena, då är den andra där med detsamma och försvarar.
Sen finns det något som jag kallar syskonbråk. Det tjivas, bråkas och slåss om det mesta, för det mesta. De leker fantastiskt bra när de väl kommer på någon gemensam lek och då är det en fröjd att höra dem, tills det att de ryker ihop om någon liten detalj och sen blir det bara tjafs av hela leken.
Dom ska ha samma saker, bråka om vem som ska bestämma m.m. m.m.
Vad gör man? Vi testar att skälla tillbaka, föröker medla, tillrättavisa, låter dem sköta det själva, ta dem ifrån varandra (vilket slutar med att båda gråter för de vill ju så gärna leka) m.m. m.m.
Fantasin börjar tryta och jag blir orolig över att jag kommer bli tokig när jag ska ha dem hemma på nästan heltid om bara en månad. Hur gör ni andra flerbarnsföräldrar? Bråkar era barn också med varandra eller leker de tillsammans fromma som lamm?
Kommentarer
Postat av: Elin
Snälla, säg några som inte bråkar! Jag är helt övertygad att det är en del av utvecklingen och är glad att de har syskon som de kan stötas och blötas tillsammmans med, även fast det är OTROLIGT jobbigt i stunden! Jag har lagt ner att försöka hjälpa dem aktivt. Blir ändå inte bättre. Numer får de lösa situationen själva så länge som det inte är direkt skadligt. Men visst önskar man att bråken inte fanns... Länge sedan vi hördes nu. Får ringas snart. Kram
Svar:
Therese
Postat av: ellenojag
Här bråkas det om allt och mest hela tiden just nu ;)
Svar:
Therese
Trackback
