Lilla älskade gosingen har blivit 7 månader gammal. Han växer och utvecklas för varje dag.

Just nu är det en ganska jobbig period för honom då han vill så mycket men kroppen inte riktigt hänger med. Det mesta är ganska tråkigt och jag tror att allt han vill just nu är att kunna röra sig dit han vill på egen hand. Det känns som att det inte ligger alltför långt i framtiden med några krypsteg eller åtminstone ålningar. Tills dess får vi stå ut med att underhålla honom lite mer än vanligt.

 

De senaste nätterna har varit lite frustrerande då han vaknat kring 2-3 tiden och varit vaken i en timme och babblat som aldrig förr innan han somnat om en stund igen. Han vaknar sedan och tar morgon kring sex tiden. De där nattpassen hade jag gärna varit utan. Hoppas innerligt att det är en kort fas han går igenom.

 

Senaste månaden har han lärt sig sitta stadigt utan stöd, rulla obehindrat mellan mage och rygg, fått två tänder och varit konstant förkyld men tack o lov utan kruppanfall. Få se vad nästa månad bjuder på. Jag gissar på några krypsteg och med största sannorlikhet en massa glädje... för glädjespridare det är han minsann vår Melvin.